Lilla Luna

Jag har ju inte skrivit här på nästan fyra år. Men jag kom på att det skulle vara kul att dokumentera Lunas uppväxt. Jag ångrar lite att jag inte gjorde det från början men jag tänkte sammanfatta lite.

Den 23 december 2019 kl 06.04 blev jag mamma. Luna var beräknad till den 22a så hon hade bra timing. Vad gäller förlossningen så hade jag ingen aning vad jag skulle förvänta mig. Man hade ju hört allt ifrån skräckhistorier till att "åh det är fantastiskt!"
Jag var inte rädd och jag var beredd på smärta. Men det gjorde o n t. För mig var det värsta innan man fick komma in och få smärtlindring. Vi åkte först in kl 7 på morgonen den 22a men blev hemskickade och det var hemskt. De 12 timmarna tills vi åkte in igen var hemska. Jag bara grät, kramade Johans hand och försökte få i mig lite mat så jag skulle ha kraft till själva förlossningen.
Så kl 19 åkte vi in igen och då fick vi stanna. Då blev det bättre. Jag fick morfin först så jag skulle lugna mig och sova lite och det var såå skönt. Sen resten av förlossningen hade jag bara lustgas och allt gick bra.
Det går verkligen inte förklara känslan när de lägger upp henne på bröstet. Hon såg så liten och skör ut så jag vågade knappt hålla på henne. Samtidigt så var hon så stor, jag kunde inte fatta hur jag hade fött ut henne haha.

0-1mån
Första tiden var väldigt jobbig. Hon var ofta ledsen och skrek och grät på kvällar/nätter. Hon ville bara vara och sova på oss/i famnen och man fick väldigt lite vila. Hon var även ledsen på skötbordet varje gång första veckorna.
Man känner sig väldigt lost som ny förälder.
Sen var det såklart mysigt också att gosa hela tiden. Man spenderar mycket tid på att bara titta på henne också. Och skönt att Johan var hemma de flesta veckorna.

1-2mån
Sen gick det lite bättre för varje vecka. Man lär känna varandra och lära sig hur man ska göra. Jag kunde också lägga ner henne på badrumsmattan på toa eller i sovrummet utan att hon blev ledsen. (Hon låg hellre på golvet än någon annanstans haha)

2-3 mån
Här började det bli mer fart på henne. Mer viftande, försök till att vända sig och försök att få tag på saker. Men vill fortfarande mest vara i famnen.

3-4 mån
Någonstans här blev det mycket lättare. Vi fick rutiner på riktigt. Hon började sova ungefär samma tid varje dag. Kunde leka lite själv i babygymmet utan att få panik om jag försvann en sekund för att hämta något.
Kunde bli lämnad med pappa någon timme utan att bli ledsen.

4-5 mån
Det är nu det börjar bli lite roligare om man får säga så. Hon kan sitta med vid matbordet, skrattar, vill upptäcka och kan leka med leksaker en stund. Jag behöver inte bära på henne lika mycket.
Sen sover hon sämre på nätterna. Enda sen hon föddes har hon sovit bra på natten när hon väl somnat, 4-6tim. Men det senaste har hon sovit max 2tim i taget på natten. På bvc tror de att hon behöver mer än bröstmjölk redan nu så vi har börjat ge henne gröt.
Man märker att hon börjar intressera sig för vad vi äter också.

Tänkte att jag ska försöka göra ett inlägg varje månad om henne och hennes utveckling.