Jag kände honom inte. Kunde inte hans namn. Har sett han i
korridorerna. Det är allt. Men ändå gör det så ont. Att en så ung människa ska
försvinna. Välja att avsluta. Må så dåligt att man inte finner några andra
utvägar. Det är hemskt att det inte gick att stoppa.
Men samtidigt får allt det här mig att tänka på att vissa kanske inte är gjorda för den här världen. De kanske hör hemma någon annanstans egentligen. De kanske hamnade här av misstag. Och kanske är mycket lyckligare i den värld de är nu. Jag vet inte…
Jag vill bara att alla ska veta att de är värdefulla. På riktigt. Det finns alltid någon som bryr sig. Oftast är det många fler än vad man tror. Jag tror inte att den här killen trodde att jag skulle sitta och skriva den här texten, gråta och inte kunna sluta tänka på det. Men här sitter jag.
Det finns alltid människor som bryr sig. Tro aldrig något annat.
Tycker att denna texten är så fin
Men samtidigt får allt det här mig att tänka på att vissa kanske inte är gjorda för den här världen. De kanske hör hemma någon annanstans egentligen. De kanske hamnade här av misstag. Och kanske är mycket lyckligare i den värld de är nu. Jag vet inte…
Jag vill bara att alla ska veta att de är värdefulla. På riktigt. Det finns alltid någon som bryr sig. Oftast är det många fler än vad man tror. Jag tror inte att den här killen trodde att jag skulle sitta och skriva den här texten, gråta och inte kunna sluta tänka på det. Men här sitter jag.
Det finns alltid människor som bryr sig. Tro aldrig något annat.
Tycker att denna texten är så fin
"Down in the dirt,
With your blood on my hands.
I blacked out,But now I do understand,
That you were too good,
For this world so you left it.
Everything turned red,
And then you made an exit."
"Thinking you could never die,
Like you're bulletproof.
So I guess you had to leave,
But you were never happy,
'Til the angels sing."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar